Dagens fakta: Det är verkligen svårt att ta en bra bild när barnen gungar i 180 km/h...

..men inte kan för att barnen väntas hem idag och en hel del ska göras.
Men jag var så sugen på att strunta i alla måsten och gå runt i min fina satinpyjamas hela dagen faktiskt.
Jag brukar ha pyjamas när jag går till dagis och lämnar Lucas,haha..
Men inte just den. För då skulle jag nog se ut som en galning.

Vill ni veta en jätteytlig och rätt dum grej?
Jag hade använt mitt sista puder i onsdags och har gått i stort sett osminkad sedan dess. Jag beställde nytt igår för att jag fick panik, (ja jag älskar verkligen smink), och idag hade jag bestämt mig för att gå utan hela dagen, men vad tror ni händer?
Jo jag tycker jag ser trött ut, och jag vägrar se trött ut. Så jag blir arg eftersom jag inte har något puder, och springer runt och muttrar.
Problemet (eller i detta fall lösningen) är att jag brukar spara puder när jag köper nytt, även om det gamla inte är slut, för jag vill alltid börja med det nya direkt.
Men jag gav bort mitt gamla så jag blev jätte sur....tills jag kom på att jag hade ett puder på en hylla OCH ett annat i en ask i städskåpet som jag la undan just för att jag hade köpt nytt.
Problemet löst.

Fjantigt va? Jag skrattar när jag skriver för jag inser hur ytlig jag kan vara. Som tur är klarar jag mig utan smink, jag dör inte och jag kan gå ut utan. Alla jag känner har sett mig utan så jag struntar i vad andra tycker. Men jag älskar att sminka mig.
Det är som en förvandling, det är roligt att testa olika sätt att sminka sig på och jag skulle älska att jobba med det.

Min söndag är räddad, tills grejerna från England kommer.
Nu ska jag skriva till Hanna, så nu måste jag koncentrera mig ;-)

Jag och Matthias i telefon förut:

Jag: Sov gott, älskar dig.
Matthias: Sov gott, älskar dig med. Du får lägga på först.
Jag: Nää, ge dig.

(kom ihåg att min pojkvän är väldigt känslig och OM jag hade lagt på först hade jag fått höra om detta "svek" i....flera timmar,hehe)

Matthias: Jo du får lägga på.
Jag: Sluta. Jag tänker inte lägga på först för då kommer du bara bli sur över att jag lägger på i ditt öra.
Matthias: Nej, lägg på nu.
Jag: Om du inte lägger på först får du inte sova med mig mer.
Matthias: Älskardigsovgottpusshejdå. *klick*

Jag vill inte skryta eller något, men det känns rätt självklart vem som är mannen i vårt förhållande.
Eller, inte man, men chef. Ja, chef passar mig bättre.
Kanske borde utbilda mig till frilansande Flickvänsminister.
Något att ta tag i inför nästa val.

Fakta: jag h-a-t-a-r när par håller på sådär, med sitt "nej du får lägga på", "nej du får göra det älskling" osv.
Jag känner hur jag ryser i hela kroppen av obehag.
Finns absolut inget mer oromantiskt.
Jag ser bara kokade kaniner i stora kastruller och en galen kvinna med kniv framför mig (Farlig förbindelse, kan det vara rätt film?) och jag vet ju att vi som levt i förhållanden ett bra tag släpper den där fjantiga nykära grejen rätt snabbt och är rätt nöjda om vår partner åtminstone kommer ihåg att säga god natt innan de däckar.

Jag älskar min lilla fjant. Jag älskar inte sån där äcklig romantik-smörja bara.

Dags att läsa, ikväll fortsätter jag på en bok av Mari Jungstedt, riktigt spännande. Minns inte namnet såklart, jag borde leva med guldfiskar, våra liv skulle i stort sett vara synkade till perfektion.

God natt - jag lägger aldrig på först.

Är det något jag älskar så är det memes. Så klockrena!

Ja, jag fick ett litet sammanbrott häromdagen. Panikångesten är tillbaka och jag var inte beredd.

Jag har hittat några verktyg för att bota den och jag ska börja jobba med dessa så jag kom i alla fall ur det med något gott.

Jag har inte gjort så mycket speciellt heller, det har varit så tråkigt väder att jag fått ont ända in i märgen av att gå ut, men idag var det ju riktigt fint ute så jag gick ut för att ta en liten promenad, och den slutade två timmar senare.

Nu ska jag fortsätta skriva, jag har flyt idag.

Ser inte vitsen med något just nu.
Lägger ner ett tag. Lika bra.

Jag har haft en jättebra dag. Trots att jag var uttråkad förut så vände det rätt snabbt och min kväll flög förbi med min fina gäst, och nu ska jag faktiskt mysa ned mig i soffan framför Modern Family med lite godis.
Tur man inte går på hälsokollar som de gör i USA för då skulle jag vara körd.

Jag sitter och kollar ut. För jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra. Det enda jag väntar på är fredagen och jag är lite skraj, jag skulle ljuga annars.
Jag ska till läkaren då.
Jag säger såhär: mina barn hade blivit födda hemma om jag inte hade varit så rädd för förlossningen, och det var TUR att jag var bedövad från midjan och ner efteråt annars hade jag sprungit hem i sjukhuskläderna.
Jag tål inte sjukhus, alls.
Känns som om alla dör där, det luktar konstigt och det är så sterilt att jag får mer ångest av det än något annat.
Det enda jag inte är nervös över är märkligt nog det jag borde vara nervös för eftersom jag är/var sjukt nålrädd men nu tycker jag det är helt okej att ta blodprover.
Knepigt det där.

Men det är inte fredag ännu, som tur är. Så jag antar att jag ska fortsätta titta ut genom fönstret.
En stund till i alla fall.

[Bild]